Historik
”Det var den sedan länge för konsten och konstlivet engagerade Wenzel Björkhagen, journalist och konstnär (anställd på Karlstads-Tidningen sedan 1913) som blev drivkraften till bildandet av ett nytt organ som skulle visa sig kunna samla och engagera konstnärerna i Värmland.” 1
Den 2 mars 1919 bildades Värmlands konstnärsförbund. Wenzel Björkhagen berättar: ”Denna organisation bildades på mitt initiativ en vintersöndag i det nordöstra rummet på Karlstads-tidningens redaktion. Vi voro då fyra, det var undertecknad, det var Alfred Ekstam, Mangskog, Paul Nilsson, Fryksdalen, Ragnar Bengtsson- då i Kristinehamn”. 2
”Målet för förbundets verksamhet skulle vara ’att stödja och främja den värmländska konsten och dess utövare och därför skulle årligen anordnas en samlingsutställning i residensstaden’, skrev Wenzel Björkhagen i Karlstads-Tidningen i referatet från sammanträdet. Enligt de stadgar som antogs planerade man en omfattande verksamhet såsom att anordna separatutställningar, förbundsutställningar inom och utom landet, utställningar med arbeten av förtjänta skandinaviska konstnärer samt minnesutställningar’. Man ville även satsa på en publik verksamhet med pedagogisk inriktning på föredrag, diskussioner och publikationer. ” 3
”Redan på hösten 1919 genomfördes den första utställningen. Datum för öppnandet var den 22 november och platsen Rådhussalen i Karlstad. De flesta av förbundets medlemmar - ett tiotal - deltog. Det nystartade förbundet väckte uppmärksamhet, och utställningen fick efter invigningen god press.” 4
Den 2 mars 1919 bildades Värmlands konstnärsförbund. Wenzel Björkhagen berättar: ”Denna organisation bildades på mitt initiativ en vintersöndag i det nordöstra rummet på Karlstads-tidningens redaktion. Vi voro då fyra, det var undertecknad, det var Alfred Ekstam, Mangskog, Paul Nilsson, Fryksdalen, Ragnar Bengtsson- då i Kristinehamn”. 2
”Målet för förbundets verksamhet skulle vara ’att stödja och främja den värmländska konsten och dess utövare och därför skulle årligen anordnas en samlingsutställning i residensstaden’, skrev Wenzel Björkhagen i Karlstads-Tidningen i referatet från sammanträdet. Enligt de stadgar som antogs planerade man en omfattande verksamhet såsom att anordna separatutställningar, förbundsutställningar inom och utom landet, utställningar med arbeten av förtjänta skandinaviska konstnärer samt minnesutställningar’. Man ville även satsa på en publik verksamhet med pedagogisk inriktning på föredrag, diskussioner och publikationer. ” 3
”Redan på hösten 1919 genomfördes den första utställningen. Datum för öppnandet var den 22 november och platsen Rådhussalen i Karlstad. De flesta av förbundets medlemmar - ett tiotal - deltog. Det nystartade förbundet väckte uppmärksamhet, och utställningen fick efter invigningen god press.” 4
”Alltsedan 1919 och fram till 1926 hade konstnärsförbundets medlemmar med Wenzel Björkhagen i spetsen ordnat utställningar mer eller mindre regelbundet i Rådhussalen i Karlstad.
Detta blev till en institution.” ”Kort uttryckt kunde man säga att Värmländska konstnärsförbundet var Wenzel Björkhagen. Fram till sin för tidiga död 1926 var han förbundets ordförande.” ”Wenzel Björkhagen dog i augusti 1926, bara 41 år gammal, i sviterna efter en olyckshändelse. Konstnärsförbundet befann sig utan ledare och detta i en tid då konstnärerna stod mitt uppe i arbetet på 1927 års hantverksutställning i Karlstad.
Utställningen skulle innehålla stor egen konstavdelning.” ”I detta läge vände sig konstnärsförbundet till häradshövdingen Torsten Nilsson och bad honom bli ordförande. Man visste om honom att han hade ett stort intresse för konst. Hans syster hette Vera Nilsson och var en av Sveriges då mest uppmärksammade unga konstnärinnor. Torsten Nilsson svarade ja till ordförandeskapet, och han grep sig genast an förberedelsearbetet till 1927 års Industri- och hantverksutställning i Karlstad.” 5
Utställningen 1927 blev en succé och inför öppnandet av det nybyggda Värmlands Museum kontaktade museiledningen Värmlands konstnärsförbund för en invigningsutställning. Den nya museibyggnaden öppnade den 22 juni 1929 och Prins Eugen förrättade invigningen.
”Under 1930-talets första år bedrevs en aktiv verksamhet av Värmländska konstnärsförbundet. Publiken kunde teckna sig som passiv medlem och för detta få ett grafiskt blad. Lotterier anordnades. Vandringsutställningar tillkom. 1935 uppkom diskussioner och förslag om att ombilda konstnärsförbundet till en allmän konstförening.
Chefredaktören för Värmlands Folkblad, sedermera landshövding Gösta Elfving, var en stark förespråkare för en konstförening. Konstnärsförbundets medlemmar ställde sig positiva till förslaget och
behandlade frågan vid ett sammanträde våren 1936. Man enades om att för kontinuitetens skull det Värmländska konstnärsförbundets organisation skulle behållas. Av den anledningen föreslogs att inom konstföreningen skulle en konstnärssektion med egen styrelse inrättas med möjlighet att sända representanter till konstföreningens styrelse. Konstnärssektionen skulle utökas genom inval årligen av konstnärerna själva. På detta sätt knöts konstnärerna nära föreningen samtidigt som de behöll sin självständighet mot föreningen.” 6
”Det nya namnet blev ’Konstnärssektionen inom Värmlands Konstförening’ och skulle så heta fram till 1984 då tar man tillbaka namnet Värmlands Konstnärsförbund (Värmländska Konstnärsförbundet).”
Det här är en mycket kort sammanfattning av Värmlands Konstnärsförbunds 100 åriga historia med utgångspunkt från Barbro Järliden och Tommy Bergström skrifter samt Wenzel Björkhagens egna ord. Du kommer att få en mer fördjupande historik inte minst under jubileumsutställningen på Värmlands Museum som äger rum 12 oktober - 1 december 2019.
Styrelsen
Genom Annika Eriksdotter
2019
Detta blev till en institution.” ”Kort uttryckt kunde man säga att Värmländska konstnärsförbundet var Wenzel Björkhagen. Fram till sin för tidiga död 1926 var han förbundets ordförande.” ”Wenzel Björkhagen dog i augusti 1926, bara 41 år gammal, i sviterna efter en olyckshändelse. Konstnärsförbundet befann sig utan ledare och detta i en tid då konstnärerna stod mitt uppe i arbetet på 1927 års hantverksutställning i Karlstad.
Utställningen skulle innehålla stor egen konstavdelning.” ”I detta läge vände sig konstnärsförbundet till häradshövdingen Torsten Nilsson och bad honom bli ordförande. Man visste om honom att han hade ett stort intresse för konst. Hans syster hette Vera Nilsson och var en av Sveriges då mest uppmärksammade unga konstnärinnor. Torsten Nilsson svarade ja till ordförandeskapet, och han grep sig genast an förberedelsearbetet till 1927 års Industri- och hantverksutställning i Karlstad.” 5
Utställningen 1927 blev en succé och inför öppnandet av det nybyggda Värmlands Museum kontaktade museiledningen Värmlands konstnärsförbund för en invigningsutställning. Den nya museibyggnaden öppnade den 22 juni 1929 och Prins Eugen förrättade invigningen.
”Under 1930-talets första år bedrevs en aktiv verksamhet av Värmländska konstnärsförbundet. Publiken kunde teckna sig som passiv medlem och för detta få ett grafiskt blad. Lotterier anordnades. Vandringsutställningar tillkom. 1935 uppkom diskussioner och förslag om att ombilda konstnärsförbundet till en allmän konstförening.
Chefredaktören för Värmlands Folkblad, sedermera landshövding Gösta Elfving, var en stark förespråkare för en konstförening. Konstnärsförbundets medlemmar ställde sig positiva till förslaget och
behandlade frågan vid ett sammanträde våren 1936. Man enades om att för kontinuitetens skull det Värmländska konstnärsförbundets organisation skulle behållas. Av den anledningen föreslogs att inom konstföreningen skulle en konstnärssektion med egen styrelse inrättas med möjlighet att sända representanter till konstföreningens styrelse. Konstnärssektionen skulle utökas genom inval årligen av konstnärerna själva. På detta sätt knöts konstnärerna nära föreningen samtidigt som de behöll sin självständighet mot föreningen.” 6
”Det nya namnet blev ’Konstnärssektionen inom Värmlands Konstförening’ och skulle så heta fram till 1984 då tar man tillbaka namnet Värmlands Konstnärsförbund (Värmländska Konstnärsförbundet).”
Det här är en mycket kort sammanfattning av Värmlands Konstnärsförbunds 100 åriga historia med utgångspunkt från Barbro Järliden och Tommy Bergström skrifter samt Wenzel Björkhagens egna ord. Du kommer att få en mer fördjupande historik inte minst under jubileumsutställningen på Värmlands Museum som äger rum 12 oktober - 1 december 2019.
Styrelsen
Genom Annika Eriksdotter
2019
1 Tommy Bergström, ordförande i Värmlands konstnärsförbund 1999. Text inför Värmlands konstnärsförbunds 80 årsjubileum 1999
2 Lasse Johnson, ur skriften ”Något ur mitt liv” självbiografiska anteckningar av Wenzel Björkhagen nedtecknat efter diktamen januari 1926
3 Bergström
4 Barbro Järliden, ur skriften Värmlands konstförening och Värmlands Museum - historien om en nära 40-årig gemenskap 1995
5 Järliden
6 Järliden